Introduktion

Ernst Brunners Carolus Rex �r ett mycket intressant litter�rt fenomen. � ena sidan s�gs boken vara en roman, � andra sidan �r undertiteln "hans liv i sanning �terber�ttat". Uppenbarligen �r tanken allts� att l�sarna ska uppfatta Carolus Rex som en sann roman, d.v.s. en bok som i sk�nlitter�r form ber�ttar sanningen om Karl XII. Detta �r ocks� den bild f�rfattaren har velat ge av boken, exempelvis har han betonat dess faktam�ssiga riktighet, sin trohet mot k�llmaterialet och de djuplodande arkivforskningar som ligger till grund f�r den. Han har ocks� mer �n en g�ng f�rklarat sig vara Sveriges f.n. fr�mste expert p� Karl XII.

N�v�l, l�t oss se hur det f�rh�ller sig i verkligheten. Analysen har i en f�rsta upplaga varit publicerad p� www.karlxii.se, d�r den dock numera �terfinns i artikelarkivet. H�r planerar jag att uppdatera analysen och bl.a. f�sta st�rre avseende vid inl�n av �ldre texter. Uppdelningen �r efter kapitelrubriker. L�t mig f�rst rekapitulera en del av de uttalanden som f�rfattaren gjort i olika sammanhang (jag �terkommer till dem i slutkapitlet "Avslutande betraktelser):

"- Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

Analysens ingredienser

1. Att f�rfattaren under arbetet med boken har varit ohyggligt noggrann i sin forskning. Det som h�r kontrolleras �r allts� dels den "ohyggliga noggrannheten", dels f�rekomsten av verklig forskning. Det �r v�l ingen �verdrift att s�ga att knappast g�r att finna n�gra sp�r av vare sig det ena eller det andra.

2. Att f�rfattaren har varit k�llorna trogen. Det som h�r unders�ks �r s�ledes f�rst och fr�mst eventuell f�rekomst av avsiktliga f�rvanskningar. F�rvanskningar kan upptr�da i m�nga olika former, t.ex. som friseringar av med kursiv stil �tergivna stycken ur brev och andra dokument. Ett exempel p� detta finns p� sidan 187-188, d�r tv� olika brev har gjorts till ett samt f�rsetts med till�gg utan motsvarighet i n�got av originalen. Ett annat exempel �terfinns p� sidan 281, d�r tv� brev till olika adressater har satts samman och sedan f�rsetts med uppgifter som inte originalen inneh�ller. En annan f�rvanskningsmetod ses p� t.ex. sidan 244, d�r en k�lluppgift f�rv�nds till sin motsats eller p� sidan 26 d�r en dialog mellan den unge prinsen och hans l�rare f�rv�nds s� att inneb�rden blir den motsatta mot originalet. En variant p� detta tema finns p� sidan 730, d�r Brunner �terupplivar en gammal myt som han vet avlivades redan f�r 70 �r sedan. Naturligtvis sker �terupplivandet d�rf�r att myten passar hans syften b�ttre �n vad sanningen g�r.

Till den h�r kategorin h�r ocks� anv�ndning av k�llor som egentligen saknar relevans f�r bokens f�rmenta syfte, n�mligen att ge en bild av Karl XII:s karakt�r. Ett exempel p� det senare finns t.ex. l�ngst ned p� sidan 444, d�r en skildring av Robert Petre vid H�lsinge regemente, som tillh�rde Lewenhaupts arm�, l�ggs i Karl XII:s mun. Samma tillv�gag�ngss�tt finner man p� sidan 378, d�r det egentligen �r dagboksf�rfattaren Joachim Lyths upplevelser och synpunkter som �terges. F�rvisso var Petre och Lyth verksamma inom Karl XII:s arm�, men de var inte Karl XII. F�r att ta ett modernare exempel s� �r givetvis Tage Erlanders dagb�cker en god k�lla till kunskap om Erlanders synpunkter p� sin omgivning, men de duger inte alls om man vill komma �t Bertil Ohlins sj�lsliv.

Det kan n�mnas att det dessutom g�r att finna exempel p� en �n mer radikal metod, n�mligen att Karl XII f�r ge uttryck f�r synpunkter som framf�rdes av t.ex. Anders Fryxell (1795-1881). Ett s�dant exempel �terfinns p� sidan 143, d�r ett av Fryxell formulerat sammanfattande omd�me om den europeiska reaktionen p� Karl XII:s beslut att acceptera freden i Traventhal l�ggs i kungens egen mun, med konsekvensen att Karl XII framst�r som en storskr�vlare.

3. Att f�rfattaren �r den i Sverige som kan mest om Karl XII. H�r kontrolleras bokens faktam�ssiga tillf�rlitlighet, d� en h�g kunskapsniv� hos f�rfattaren rimligen b�r �terspegla sig i dennes produkt. Resultatet �r nedsl�ende. Personer blandas ihop, se t.ex. Gustav II Adolf och Karl X Gustav p� sidan 140 och 141 (med flera st�llen). Begreppet "Guds dom" p� t.ex. sidan 85 ges totalt felaktig inneb�rd, n�rmast den motsatta mot den korrekta. En generall�jtnant som utm�rker sig p� sidan 329 blir bel�nad med att degraderas till generalmajor o.s.v. Det st�r fullst�ndigt klart att f�rfattaren inte har brytt sig om att f�rs�ka s�tta sig in i �mnet utan i mycket h�g utstr�ckning helt enkelt har skrivit sig fram�t genom att flitigt utnyttja �ldre verk.

4. Att boken inte bygger p� andrahandsuppgifter. H�r unders�ks f�ljaktligen sakuppgifters ursprung, men ocks� eventuella formuleringsm�ssiga likheter med �ldre verk. Detta �r den mest arbetsamma punkten och �ven den som potentiellt �r mest utrymmeskr�vande. Av n�dv�ndighet kommer jag d�rf�r endast att kunna ge n�gra exempel per kapitel. Den intresserade torde sj�lv kunna hitta fler genom att konsultera de tryckta karolinska dagb�ckerna, Adlerfelt, Fryxell, Frans G. Bengtsson och andra centrala verk. Denna punkt h�nger givetvis intimt samman med nr 3, Carolus Rex �r i m�nga stycken ett collage av �ldre verk. Ett par exempel ses nedan vid sidan 9 och 10. Ett inte lika tydligt men likv�l mycket m�rkbart finns p� sidan 144 d�r Brunner bryter ut i en m�lande skildring p� precis samma st�lle som Frans G. Bengtsson, dessutom i ordalag som p�fallande liknar f�reg�ngarens. I kapitel som t.ex. "Saracenska heden" och "Bender" ger jag flera p�tagliga exempel. Det �r knappast n�gon �verdrift att s�ga att Brunner g�tt �ver den �ldre litteraturen som en svamp och sugit upp formuleringar, meningar och stycken och sedan flyttat �ver dem i mer eller mindre obearbetat skick till sin egen bok.

Jag skulle ocks� vilja p�st� att det mesta talar f�r att boken till s� gott som till 100 procent bygger p� tryckt material. N�gra sp�r av verklig k�llforskning i Riksarkivet, Krigsarkivet eller utl�ndska arkiv kan jag knappast se. Brunner har f�rvisso h�vdat att han har anv�nt "tyska och slaviska arkiv" och om jag inte misstar mig har �ven turkiska arkiv n�mnts. Oftast har han dock inskr�nkt sig till att n�mna RA, KrA och Kungl. Biblioteket, d�r han enligt egen uppgift har "grottat ner" sig i k�llorna och arbetat n�stan som en historiker. Totalintrycket av boken blir att detta inte st�mmer, men mer om den saken l�ngre fram.

Karolinska fundamentalister?

Som f�rfattaren givetvis inte under n�gra f�rh�llanden kan debattera sitt verk offentligt med n�gon kritiker - hans debattmotst�ndare skulle givetvis raskt l�gga fram n�gra av de fall som ber�rs ovan - har han ist�llet f�rs�kt att blanda bort korten genom att vid upprepade tillf�llen p�st� att kritiken mot boken kommer fr�n h�gerextremister eller s.k. "karolinska fundamentalister". Vad den senare gruppen inneh�ller f�r typ av personer ber�rde han f.�. med stor "�lskv�rdhet" under ett av sina TV-framtr�danden. Gemensamt f�r dessa grupper skulle v�l antagligen vara att de var uppr�rda �ver den Karl XII-bild som visas fram i Carolus Rex.

Som Ernst Brunner vid ett tillf�lle har haft den stora "v�nligheten" att placera undertecknad i facket "karolinska fundamentalister" s� det kan det kanske vara p� sin plats att ta �nyo upprepa varf�r jag �r kritisk mot Carolus Rex. Det har f�ga med bilden av Karl XII att g�ra, en kritisk bild av Karl XII har m�nga haft. Vad jag v�nder mig emot �r Brunners metod och hans PR-kampanj. Han h�vdar att boken �r ett resultat av omfattande studier, men en granskning visar att den �r bem�ngd med en h�pnadsv�ckande m�ngd sakliga felaktigheter. Brunner h�vdar att han varit k�llorna trogen, men en granskning av boken visar att han p� en m�ngd st�llen helt enkelt har f�rvanskat k�llorna. Han s�ger vidare att han �gnat sig �t djuplodande arkivforskningar och g�tt till "urk�llorna", men i verkligheten visar hans text upp remarkabla likheter med �ldre verk, t.ex. Anders Fryxells Ber�ttelser ur svenska historien. Brunner m�lar helt enkelt upp en bild av Carolus Rex, sina egna �mneskunskaper och inte minst arbetet bakom bokens tillkomst som �r helt felaktig. Jag hade inte haft det minsta emot Carolus Rex om Brunner gentemot recensenter, l�sare och den bredare allm�nheten hade k�rt med �ppna kort och st�tt f�r vad han gjort. Jag har alls inget emot f�rs�ljare av konserverad gr�t s� l�nge de tydligt deklarerar n�r den �r gjord av vassla och s�gsp�n.

Det �r kanske kan vara l�mpligt att inflika att en av de artiklar som s� uppr�rde hr f�rfattaren var den h�r: www.svenskhistoria.se/debatt/58.html. I den har insmugit sig ett mindre fel, det sista exemplet �r h�mtat ur ett brev till kardinal Radziejowski och inte ur Oxenstiernas politiska testamente. Jag satt i valet och kvalet vilket av de b�da handlingarna som b�st illustrerade Brunners tillv�gag�ngss�tt - med resultat att det blev en korsning.

Sk�nlitteratur?

I en artikel i Dagens Nyheter den 25 september 2005 tog Peter Englund upp historiska romaners styrka och svagheter och ber�rde i det sammanhanget ocks� Carolus Rex. Enligt honom var bokens problem inte att Brunner hittade p� f�r mycket utan att han hittade p� f�r lite, boken var i alltf�r h�g grad en �terupprepning av de k�nda ber�ttelserna fr�n de karolinska dagb�ckerna, fr�n Voltaire och fr�n Fryxell. Peter Englund har onekligen en po�ng - vad i Carolus Rex �r egentligen sk�nlitteratur? �r det ber�ttarformen? Vad Brunner har gjort �r ju i betydande omfattning att l�gga pussel med en massa gamla texter och l�ta Karl XII bli ber�ttare. G�r det boken till sk�nlitteratur? Nej, den �r n�gon slags besynnerlig hybrid - "den sanna romanen". "Hans liv i sanning �terber�ttat" - fast �nd� inte. Ett collage av �ldre texter, fast bearbetade av f�rfattaren s� att deras utsagor st�mmer med den bild han vill f�rmedla. S� bekv�mt att kunna skriva sk�nlitteratur med sax och klisterburk. Ett typexempel �r skildringen av huvudpersonens d�d, vilken utg�r en slags kombination mellan den s.k. anonyma ber�ttelsen och Carlbergs ber�ttelse. Ja, tillkommit har f�rst�s den magiska kulan - men den �r v�l antagligen h�mtad fr�n Oliver Stones film JFK.

Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Introduktion

Analysens ingredienser

Karolinska fundamentalister?

Sk�nlitteratur?